Jag kan inte uppmuntra några normala kvinnor att klä sig i historiska kläder såvida personen inte har ett uttalat intresse för kläder och mode. Att klä sig i 1950-tals klänning är inte det lättaste. Looken får inte se historisk ut, det måste se modernt ut.
De gamla klänningarna kräver lite av oss vuxna kvinnor – rätt hår, makeup, smycken och så vidare … Att till exempel komma i en kortklippt sportig frisyr och rektangulära glasögon i en elegant limegrön aftontoilette i duschess från 1952 är ingen hit. Där måste man tänka sig för. Den kvinnan skulle passa bättre i en elegant avantegardeklänning med några intressanta moderna skärningar, eller gå till frissan och blåsa bort håret från ansiktet och fixa en riktigt snygg make med knallrött läppstift.
Däremot är ”vanlig” second hand något att intressera sig för. Några av de mest välklädda kvinnor jag känner handlar bara i lyxiga second hand-boutiquer. Med det menar jag kommissionsbutiker där man lämnar in sina exklusiva, dyra och mindre begagnade av hög kvalitet. What comes around goes around!
Kommentera