Haute Parfum fredag, 25 juli, 2014 av Karina Ericsson Wärn Imorse gav jag mig ut tidigt för att göra en intervju med en ytterst intressant och trevlig kvinna. Vi sågs hemma hos henne. Vilket visade sig vara ett stenkast hemifrån mig själv, så morgonpromenaden blev kort. Men vilken morgon! Paris låg insvept i ett lätt dallrande fuktdis. Varmt förstås. På vägen hem tittade jag hos Annick Goutal som skapar dofter i kategorin Haute Parfum. Frankrike stoltserar inte enbart med Haute Couture...
Knackelibang i Paris torsdag, 24 juli, 2014 av Karina Ericsson Wärn Jösses. Nu bara låter det för mycket. På ett av grannhusen knackas fasaden ned. Tack och lov görs det för hand. Hade maskin använts hade vi fått ta in på hotell, långt bort. Nästa ljud är ett våningslarm mitt emot. Där bor en lätt dement dam, Madame Flammarion (som förlaget), som inte kommer ihåg att hon måste stänga av larmet när hon kommer hem eller öppnar fönstren, så det tjuter titt som tätt. Tog en promenad i...
Bästa cremen onsdag, 23 juli, 2014 av Karina Ericsson Wärn Svängde in på apoteket i hörnet av Rue de Four och Rue Bonaparte idag för att bunkra upp lite. Eller svängde och svängde ... snarare boxade mig in. På detta apotek är det nämligen knökfullt med kunder från hela världen, samt extremt trångt mellan hyllorna. Och runt 47 grader. Av någon anledning är detta apotek hälften så dyrt på allt vad flotta cremer och skönhetspreparat heter. Kom ut med vad jag ville ha. Weleda till...
Boudin-noir och en slev tisdag, 22 juli, 2014 av Karina Ericsson Wärn I afton blev det boudin-noir med stekta äpplen och potatispuré till middag. Purén rördes ihop med SLEVEN som den andra granntanten mycket riktigt hyllar som oumbärlig. Varifrån vår kommer minns jag inte, men den har hängt med länge. Notera den lilla skåran i skaftet, att knyta fast ett snöre med ögla i, så att sleven går att hänga upp. Enkelt och smart...
Musée Marmottan tisdag, 22 juli, 2014 av Karina Ericsson Wärn På förmiddagen tog vi buss 63 genom Paris från vårt livliga 6e till burgna livlösa 16e. De enda människorna som syns ute i dessa kvarter är tjänstefolk. Målet för resan var Musée Marmottan med sin impressionistsamling. Tyvärr var det förbjudet att fotografera, men palatset i sig var privatbostad fram till 1932 - och spännande att få se från insidan. Maken och jag turades om att hålla Kim sällskap i parken utanför, och där...
