Nu är strax helgen slut, bara 30 minuter kvar. Min helg spenderar jag helst i hemmet med hemsysslor. I veckorna är jag oftast inte hemma förrän 19.30. Nu när Johan är sjukskriven p.g.a. arbetsskada lagar jag en ordentlig middag, som är klar vid 21- tiden och ibland går vi ut. På helgen brukar vi äta tidigare, runt 19, vilket känns lyxigt. Har infört en ny liten helgtradition – passar på nu när Johan är sjukskriven – att bjuda hem folk på middag vi inte sett på länge. En ytterst trevlig ny vana. Igår hade vi en ljuv middag med underbara Anna, en klasskollega från Beckamans och hennes make. Söndagen har mest ägnats åt sopor, tvätt och laga malhål på cashmire tröjor – en vidrig sysselsättning. Maljävlarna slår alltid till på plaggets mitt – fokus helt enkelt. Min lilla gråmellerade kofta hade några stora hål mitt fram, som jag fick till ganska fint med bomullssytråd. Man måste vävsy hålen. Nuförtiden bryr jag mig inte om att jag är lappad och lagad. Känner mer att jag har högstatus, som kan lappa och laga fin kvalitet. Dessvärre kan det vara svårare att laga usel plastig kvalitet. Fibrerna är hårda och oorgansiska, men fin ull av alla sorter är tacksamt att laga. Efter lagningen kan man alltid rugga upp lite med en gammal mjuk, sliten tandborste på ingreppet – ett omplåstrat läkt sår, med ett ärr, så tänker jag nuförtiden, önskar att jag kan inspirera några sköna granntanter till samma tänk.
Musse är ett fan av torkrummet, varmt och mysigt.
Han har sin favorit hörna.
Ett äckligt hål till höger om knappen.
Kommentera