Ska ta en snabb morgonpromenad innan ateljén. Helst skulle jag ju vilja gå rue Racin och säga hej till Biba som står och tittar ut från restaurangdörren, sedan slinka in till den andra Granntanten och se vad vi ska hitta på härnäst. Men så blir det inte, nu ska det djup dykas in i höstens affärer.
Efter en fantastisk Paris vecka med tygmässa och Granntantsträff är jag åter i verkligheten. Tvättstugan och soprummet väntar – vardagen. Vi kan ju trösta oss med att vi alla håller på med detta. Jag har inget emot det på något sätt, men kontrasterna är slående.
Blev utbjuden av min flotta make på vår kvarterskrog Il Tempo, där jag utverkat Musse tillstånd. Träffade trevliga Gert och Tanja Fylking, som idag firade 12 års bröllopsdag. Sköna Tanja jobbar med hundartiklar, hon gör halsband, koppel och syr ihoo olika hundpaket med bl.a mina favorit hotell Elite. Man kan kolla på vad hon gör på www.dogartist.se. Jag designade ett hundhalsband och matchande skärp till henne för många år sedan. Hon gjorde det väldigt bra. Musse och jag ska besöka hennes kontor och butik vid Mosebacke snart och botanisera lite i hunderiet.
Även flotta Paris har sina stolpskott. Nere i Chinatown tronar dessa fullständigt vidriga bostadshus. Lars O berättade att man byggde dem i slutet på 60-talet, för att den franska medelklass familjen skulle bosätta sig i ett modernt distrikt. Så jävla korkat, att få för sig att de snobbiga fransmännen någonsin av fri vilja skulle vilja bo i dessa skyskrapor. Istället blev det en boning för de Kinesiska familjerna, som inte var välkomna in till city. Chinatown, som är Europas största är väl värt ett besök. Det myllrar av häftiga asiatiska restauranger, härliga butiker och matmarknader. Det kan man knappt tro när man ser dessa bisarra byggnader.
Vår sista middag avnjöt vi på Cafe Tournon på rue Tournon 18. Anders hittade den i min sköna guide, Routard. Det visade sig vara en riktig höjdare. Ett kvarter där inte turisterna svämmar över, mer franskt borgarskap. Som vanligt var vi sist, likaså på baren brevid hotellet. Men några måste ju vara det också.
Kommentera