Det är inte konstigt att min seglivade bihåleinflammation aldrig ger sig, det är vinter var och varannan dag. Istället för snö är det regn. Efter arbetet på ateljén promenerade Musse och jag en av Stockholms vackraste stråk – Monteliusvägen. En stig med tråbroar och trappor som slingrar utmed Mariaberget. I afton var det okopplade stora hundar där, så jag var tvungen att slingra mig runt. Inte trevligt med biffiga okopplade djur. Om gamla Mysan varit okopplad, så hade det kunnat sluta illa både här och där, trots att hon var så gosig – ett vanligt resonemang. Mina pansarvagns hundar får inte gå lösa på dagen, endast efter 03.00 – mycket bra tid på dygnet för stökiga djur att promenera fritt, eftersom inget stör dem.
Kommentera