Här i Bodrum känner ingen mänska till Långfredag. Mina sämsta minnen är från barndomen, varken tv, radio eller bio sände. Som tur var piggade familjen upp det hela med lite party, totalt emot konventionen. Tackolov är detta svunna tider. Vår Långfredag gick som vanligt i festiviteten tecken. Ikväll middag med goda vänner på restaurang Balik i Gümüsluck. Säkert en av de bästa fiskkrogarna i trakten, alltid fullsatt året runt.
Jag har äntligen blivit av med ohyran, som äter ull och cashmire. Knepet är Naftalinkulor. Självklart finns de ej att köpa i Svedala och övriga Europa, det är gift. Har spenderat otaliga summor på verkningslösa produkter, som ekologiska feromoner, som drar till sig några stycken, absolut inte alla. Dyra sprayer, som halvfunkar. Cederträ olja, vilken känns mest som en romantisk dröm i storstan. Att ringa skadebekämpning med allt vad det innebär är värdelöst, för dessa små raringar kommer strax tillbaka, som ett brev på posten, i synnerhet då man bor, som vi i en gammal fastighet. Hittade plötsligt mina Naftalinkulor inköpta i Polen för ett halvår sedan, lade ut dem på strategiska platser, vips, så började flygfäna försvinna. Nu är de helt borta! Har därför jagat dessa kulor med ljus och lykta, men utan resultat. I Sverige är de förbjudna, likaså ute i Europa. Går in i alla snabbköp och järnhandlare dit jag kommer, för att undersöka förekomsten, men icke. Nu har jag hittat dem, här i Turkiet finns de fortfarande kvar. Här kallas de pissoartablett! Så nu ska jag bunkra, för framtida bruk. Så mitt tips till er med liknande problem är helt enkelt Naftalinkulor, vilka måste inhandlas utanför landets gränser. Det gäller att ha Naftalinkulor utplacerat hela tiden, vilka stoppar pälsänger och mal för alltid.
Här i Yalikavak infinner sig våren med värme och ljus, vilket innebär att det är enkelt att säga hejdå till vinterns överflödiga ätande, som sätter spår på kroppen. Antingen kan jag säga, som min kära väninna Dominika: jag råkade ställa in tvättmaskinen på 90 grader, så att allt krympte. För mig är det ett dåligt alternativ att behålla vinterns förråd, då kan jag inte ha mina kläder och fixa nya palltor finns det ingen ekonomi för. Vad göra, köpa nya springskor och gå raka vägen till Yaligymmet i backen. Ställa sig på bandet, cykla och trampveva med armarna. Det var roligt att fylla på depåerna, men inte så kul att göra sig av med dem. Ärligt talat tänker jag nog i första hand på hälsan. Rörelse hindrar mycket skit, som kan invadera kroppen.
Dagarna här är inte så annorlunda än i Stockholm. Arbetet måste göras. Den största skillnaden är dock ljuset och att vi har ett hus med trädgård med utsikt över Egeiska Havet och att trädgården är grön året runt, inte som i Skandinavien. Idag har det varit marknad. Det resulterade bl.a. i kronärtskockor och sjötunga. Fick även en knippe medhavd björkris av ljuva grannfrun Anita, som fick prydas av mina påskfjädrar.
Kommentera