Ingen rast ingen ro. Ibland undrar folk hur jag hinner med. Svaret är enkelt: jag arbetar jämt. Har faktiskt aldrig haft en riktig semester. Någonsin. Det räcker med några timmars slöande emellanåt för min del. Sedan blir jag för rastlös. Idag har jag mejlat fram och tillbaka med ”min” kommunikatör Pia Keller om Beckmans modevisning i vår, pratat debatt med debattchefen Johan Wirfält, och engagerat kollegorna på avdelningen för musik i ett turkiskt arrangemang. Har också synat två texter till Sköna Hem boken som jag levererat ett antal mini-essäer till, en bok som kommer ut i höst. Och nu skall jag ge mig ut på stan för att se en utställning. Jobb det med. Ska det bli nåt är det helt enkelt bara att …arbeta på. Att Paris är grått hjälper arbetsmoralen.
Kommentera