Utan väldoft känner jag mig naken. Min doftgarderob är betydligt större än min kläd-dito. Till heta sommardagar föredrar jag krispiga lätta citrustoner. En doft jag ständigt återkommer till är klassikern Acqua di Parma. Den får slå följe med mig idag när det skall djupdykad i surrealismen. Ikväll är för övrigt stor vernissagekväll i Paris, alla Marais tongivande gallerier har öppning. Vi kommer förstås att mingla runt mellan utställningarna, med Acqua di Parma som sällskap.
Kommentera