Azzedine Alaïa

måndag, 20 november, 2017 av Karina Ericsson Wärn

När en person lämnar ett nytt jobb, redan efter fem dagar, finns det väl skäl och misstänka att något gick fel. Det var i alla fall vad som hände Azzedine Alaïa, när han började hos Dior. Kanske är själva tidpunkten förklaringen. Det korta besöket utspelade sig 1957, samma år som Monsieur Dior dog, och husets stafettpinne togs över av Yves Saint Laurent. Ett minst sagt turbulent år i Diors historia. En annan förklaring till den snabba sortin kan vara två helt olika synsätt på mode. Medan Diors motto var att ”utan formplagg finns inget mode” så sade Alaïa att ”grunden för allt mode är kroppen”. Men trots så skilda åsikter hade de en sak gemensamt, de gillade att ta ett stadigt grepp om de kvinnliga formerna.

Azzedine Alaïa föddes i Tunisien, exakt när är lika oklart som hur hans uppväxt egentligen såg ut. ”Att försöka beskriva var allting tog sin början, är som att försöka hitta Nilens källa” skriver Françoise Baudot i Alaïas biografi (Thames & Hudson). Belagt är i alla fall att han under sent 50-tal jobbade hos Guy Laroche, och under 1960- och 70-talet via sin kund och mecenat, Simone Zehrfuss, blir introducerad för kvinnorna i Paris societet. Alaïa, som är en skicklig skräddare, blir mångas favorit. Först 1981 visar han dock sin första egna kollektion, som bär namnet Alaïa. Nu är han helt inne på tajtare än tajtast. Han skapar klänningar som har inbyggda upplyftande bodys och är lågt skurna både fram och bak. Han lägger ner mycket tid på att experimentera med nya material, som åtsmitande stretch. Men han fuskar inte! För att komma underfund med hur Madame Vionnet (1876-1975) bar sig åt, vars plagg följde kroppen som en andra hud, ägnar han månader åt att undersöka en Vionnet klänning från 1935.

1980-talet utnämner Alaïa till ”The King of the Kling”. Han gör Tina Turners sexiga scenkläder i skinn och stjälper ner amazonen Grace Jones kurviga kropp i latex. Av karriären han tänkt sig som skulptör (han skickades till Paris och Beaux-Arts av sin farmor för att uppfylla den drömmen) måste man tillstå att det blev en alldeles extraordinär skulptör. Med kvinnokroppen, skinn och lycra som favoritmaterial. Azzedine Alaïa gjorde också vad han kunde för att bryta upp modesystemet, pausade ibland, och kom tillbaka med visningar när det passade honom själv. Nu har Alaïa vandrat vidare, 77 år sägs han ha blivit. Tack för allt!

 

 

 

 

Email this to someoneShare on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+

Kommentera

Lästips

4 brutna servetter

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 5 december, 2012

BRUDAR

av Karina Ericsson Wärn söndag, 10 februari, 2013

Luvtröjan

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 26 mars, 2014

Parisresan

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 25 september, 2013

Parisparker

av Karina Ericsson Wärn lördag, 5 mars, 2016

Åldersnojja

av Karina Ericsson Wärn söndag, 17 februari, 2013

Mina bästa festtips

av Karina Ericsson Wärn söndag, 9 december, 2012

Charlotte Birnbaum

av Karina Ericsson Wärn söndag, 16 juni, 2013

Vad är dans?

av Karina Ericsson Wärn söndag, 6 december, 2015

Torr hy?

av Karina Ericsson Wärn fredag, 1 december, 2017
Bläddra i arkivet