Vicenza är en mycket burgen stad. Vilket syns. Elegansen regerar, i såväl klädaffärernas skyltfönster som matbutikernas. Barerna och krogarna är raffinerade och invånarna välklädda. För övrigt inte en tiggare i sikte. Och den italienska flyktingproblematiken, som ju är enorm och ett EU-problem, syns bara i teverutan. Det måhända att Vicenza helt enkelt är ett slags rikemansghetto, men jag måste erkänna: för tillfället är det trevligt att befinna sig mitt i det. Och dessutom bo i ett Palladiopalats. Igår fick vi för övrigt toapappersleverans. Flott!
Ingen dag som inte är arbetsrelatetad förstås. Igår besökte jag juvelmuseet. Helt nyöppnat. Vicenza är Italiens juvelstad, här slipas stenarna, här tillverkas smycken. Hade hoppats på en intressant museishop (hehe) men blev besviken. Bara böcker. Kanske tur det. På museet rådde fotoförbud. Förståeligt. Fantasin började genast spinna kring en rififi-kupp.
Idag står fler Palladiobyggnader på programmet, som kända Villa Rotonda.
Kommentera