Tillbringar några arbetsdagar på Venedigbiennalen. Ett lustfyllt men bokstavligen svettigt jobb. Det är +32. Ser en del bra saker. Men har också många reservationer. Stjärncuratorn Okwui Enwezors huvudutställning är lite väl illustrativ, dvs stödjer i verk efter verk Enwezors huvudidé om att sätta fokus på kapitalet som ideologi/problem och teori. Inget fel i det. Men han har hittat alltför många teckningar som föreställer Marx, och bilder från börsen och låglöneproduktion (typ Gursky) och för få självständiga arbeten som resonerar kring kanske nuets största fråga: hur skall människan försörja sig, när arbetstillfällen är något snart historiskt? Eller åtminstone något som inte räcker till alla. Skall vi damma av Gunnar Adler-Karlssons tankar om att arbete skall lottas ut, och att medborgarlön skall införas? Eller hur ska det gå till. Att lyssna på en höguppläsning av Das Kapital var för övrigt skittrist. Och ledde ingenstans (fast kanske fick uppläsarna bra betalt). Nä. Nu tar jag en siesta.
Kommentera