När jag hoppar upp 06.00 på morgonen, känns det som om jag är uppe … för tidigt. Går en promenad med Kim. Gårdagens is har förvandlats till slask. Väl hemma igen ser jag i spegeln att jag har en så kallat ”bra dag”. Ögonen är inte extra svullna, huden är extra jämn. Att applicera sminket går som en dans. Fast jag hittar inte mitt rouge. Har jag glömt det på jobbtoaletten? Nyper mig lite lätt i kinderna istället, som man gjorde förr i tiden.
Vem har förresten inte stått framför spegeln med insugna kinder och försökt komma fram till var kindbenet börjar och slutar och var det egentligen är som högst? Att följa tidningarnas make-up tips om hur rouge ska appliceras (eller något annat) är inte alltid så lätt. Inte minst för att vår anatomi är personlig. Kroppsdelarna må sitta på samma ställe, men då vi kommer med lite olika former, inte bara över rumpan utan också i ansiktet, så kanske vi inte alla passar i ett brunt rouge över hela kindbenet. Det här med smink är också otroligt tidsbundet. Tänk bara på alla kostymfilmer som skall utspela sig på 1700-talet. Det går att se direkt om de är inspelade på 50-, 70-, eller 2000-talet. Visserligen vet vi ju i vilken tid Kirsten Dunst hör hemma. Men trots skickliga maskörer som jobbat stenhårt för att få fram tidstrogna bleka 1700-tals anleten så avslöjar sminkningen filmens inspelningsdatum. Och trenderna för hur vår make-up skall se ut passerar inte bara förbi med hög hastighet, olika stilar lever också parallellt.
Färgstark 80-tals brud? Naturbarn? 20-tals chic? Så det här om var man skall applicera rouget, det är också en högst individuell historia. Individuell är också valet av färg på rouget. Gillar du svarta kläder, blekpudrat ansikte och hyllar det dekadenta 30-talet, ja där är tidstypiska röda kindrosor modellen. Är du mer inne på en mer naturlig linje, ja då är ett rouge som drar åt aprikos kanske det rätta. Prova dig fram och lita på din egen intuition och smak.
Kommentera