Häromkvällen träffade jag två trevliga bekanta här i Paris. Två svenska kvinnor som promenerat kors och tvärs över den franska huvudstaden ett par dagar. Om jag inte minns fel hade de gått totalt sex mil. Det är rätt mycket. Promenerandet gjorde att de kände sig väldigt spänstiga och hälsosamma, med all rätt. Kläderna satt också lite lösare, en bonus om det är något man eftertraktar och kanske också behöver. En av kvinnorna hade också förlorat vikt, och det rejält, med hjälp av Itrim. Hon var så nöjd, vilket jag förstår. Dock var hon lite missnöjd med påsarna under ögonen och funderade nu på ett litet ögonlyft. Eftersom det här var en afton kryddad med ärligheter och öppenhet så sade jag vad jag tyckte: Du är helt galet snygg, gå inte och skär i ansiktet!
Män och kvinnor får förstås göra vad de vill med sitt utseende. Men det här med att lägga sig under kniven, det tycker jag verkligen man skall akta sig för. Låt oss istället acceptera att vi…ja, blir äldre och lite påsigare här och där. Är man kvinna blir det bara mer att måla på, som den andra granntanten säger om pluffsiga ögon. Ett ögonlyft tenderar också att bara bli kapitel ett i en katalog av lyft (oj, nu låter jag som en moraltant). Och någonstans där på vägen försvinner den personliga karaktären som sitter i rynkor, påsar och mimik. Idag kan man ju göra så mycket annat än just låta någon karva i sig, om man vill se lite piggare ut, det är bara att ge sig ut på nätet och läsa om alla olika alternativ som finns. Mitt råd är att lägga pengarna på välbefinnande istället. Kanske regelbunden massage, lymfdränage, eller en serie behandlingar utan vare sig sprutor eller knivar men som leder till en spänstigare fejja.
Kommentera