Vissa saker går inte att få tag på i Paris. Som pepparrot till exempel. Igår köpte vi en vacker turbot, dvs piggvar, på matmarknaden vid Place d’Italie. Till piggvaren tänkte vi servera kokt potatis (mycket godare potatis här i Franrike än i Sverige) skirat smör från Bordier som är ett handkärnat exklusivt smör som enbart säljs på marknader, inte i den vanliga matbutiken. Och så som pricken över i:et hade vi ju gärna velat ha lite riven pepparrot. Men det finns inte att få tag på. På marknaden vid Place d’Italie där de flesta handlarna är nordafrikaner så hade de aldrig ens hört talas om ”raifort” men blev väldigt nyfikna. En man googlade genast upp varan i fråga för att se hur den egentligen såg ut. Vilket inte fick någon pepparrot att dyka upp i verkligheten. Till slut hittade vi en burk pepparrot hos hälsokostdisken i Marchè Saint-Germain. Och hur smakade den då? Ja, helt okej. En viss sötma dock som man kunde varit utan. Och framförallt så infann sig inte den där smakexplosionen som man vill ha av pepparrot, och som kan leta sig långt upp i näsan så att ögonen tåras för en sekund. Vid nästa flight Svedala – Paris är det jag som tar med mig en tub pepparrot, eller två. Samt hundbajspåsar, det är det också brist på i denna sofistikerade stad. Vilket kan förklara en del…
Kommentera