Blev bjuden av maken till Il Tempo på en riktigt god middag. Vi åt varsin halv pizza, en med ost och en utan. Jag har nämligen en djuplodad ostfobi, som jag vårdat ömt i 50 år. Alla får äta hur mycket ost de vill för mig, så länge jag slipper. Lekte med en 4 åring när jag var två, som plötsligt inte skulle äta ost eller filmjölk. Då kan man ju undra varför jag skulle göra det, om inte min idol hade lust att äta fil och ost. Efter år av försök att få mig äta dessa två livsmedel bad min far mig om ursäkt då jag var 13 år. Orsaken var att under vår uppväxt var mjölk kor särsklit förgiftade med antibiotika. Jag fick då min heder tillbaka och kände att mitt beslut som tvååring var helt korrekt …hehehe. Idag kan jag peta i mig turkisk yoghurt, creme fraiche och liknande, dock inte naturell, det blir för surt för mig. Nog om vårdade småbarnsfobier. Till huvudrätt åt vi en sagolik pasta Pescatore och som vanligt var servicen suverän. Ett ställe att rekommendera i ur och skur. Ska försöka få tillstånd att ha hund inne i baren till vintern…På vägen hem slank vi in till den underbara tobakshandlaren, som byggt om halva butiken till frisörsalong. Han bjöd in mig på en föning någon dag – ska genast anta erbjudandet. Butiken andas medelhavet blandat med orienten. En väldigt trevlig shop, så långt från våra svenska flaggskeppbutiker som det går.
Kommentera