Capribyxan

onsdag, 5 juni, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Som en reaktion på 1940-talets krigsår, då modet präglats av återanvändning, materialsnålhet och en gråskala fullständigt exploderade 1950-talets mode både i färger och mönster.

Framtiden såg ljus ut. Ekonomin blomstrade. Tonåringarna slutade att se ut som förkrympta vuxna, och skaffade sig ett alldeles eget mode. Drömmen om semester – på annan ort, gick nu att förverkliga. De riktigt välbärgade seglade omkring utanför Jamaica, eller strosade runt på Capri – ön som varit en vallfärds ort för stilmedvetna semesterfirare ända sedan 29 f Kr.

Den italienska markisen Pucci (1914-1992), jet-set gängets älsklingsdesigner, fanns förstås på plats bland barer och strandklädda kändisar på ön Capri under 1950-talet. Inspirerad av yrkesfiskarnas byxor, som för att inte bli blöta nedtill helt enkelt hade vikts upp – skapade Pucci en liten nätt anspråkslös bomullsbyxa. Capribyxan var född. Modellen knäpptes i sidan, och var inte för tajt. De trekvartslånga benen hade korta sprund i sidorna, och exponerade solbrända ben. Fötterna trivdes i öppna sandaler.

1950-talet var ett årtionde då drömmar besannades. Filmstjärnan Grace gifte sig med prins Rainer. Barbiedockan lanserades. Ferragamo intorducerade stillettklacken. Françoise Sagan skrev ”bonjour tristesse” och den första polyesterkostymen såg dagens ljus. Men naturligtvis hade långt ifrån alla råd med en Caprisemester. De flesta fick nöja sig med camping och cykelturer till någon släkting. Men få behövde av ekonomiska skäl avstå från Capribyxan. Den fanns snart som stapelvara i alla prisklasser, och färger som associerade till sol och bad. Vanligast var förstås att man sydde den själv. Dåtidens veckotidningar var fyllda av mönster och stiltips för en dag på stranden och ett enklare liv. Samtidigt fanns det kvinnor som slaviskt följde strikta klädkoder, och bytte ”out-fit” upp till sex gånger om dagen – och fungerade som livslevande reklampelare för sina framgångsrika män. Capribyxan blev ett åtråvärt fritidsplagg för den moderna ”nya” självständiga kvinnan – och ett smått rebelliskt plagg.

 

 

 

Kommentera

Lästips

Nu blir det reklam!

av Karina Ericsson Wärn måndag, 17 december, 2012

Fish Club

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 19 november, 2014

Garderobstips

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 11 december, 2013

Kostymskolan, del två.

av Karina Ericsson Wärn söndag, 1 september, 2013

Elie Saab

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 30 januari, 2013

Snyggt under i Paris

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 16 april, 2014

Läsarbrev om blanka strykmärken

av Karina Ericsson Wärn tisdag, 15 mars, 2016

Sista dagarna!

av Karina Ericsson Wärn söndag, 21 juni, 2015

Jan Hietala om Dardel och dandyn

av Karina Ericsson Wärn söndag, 3 januari, 2016

Bästa julklappen

av Karina Ericsson Wärn torsdag, 12 december, 2013
Bläddra i arkivet