Världens baksida

tisdag, 19 februari, 2013 av Karina Ericsson Wärn

Idag hade jag och Kim resdag. Då det på grund av en olycka var tvärstopp på tåglinjen ut mot Charles de Gaulle fick det bli taxi. En lyx jag aldrig unnar mig, men idag stod valet mellan taxi – eller eventuellt komma så försent till CdG att jag skulle behöva köpa ny flygbiljett. Ett otänkbart alternativ. Vägen ut till flygplatsen är inte vacker. Var är den det någonstans? Men nu är den mer ebarmlig än någonsin. I de branta sluttningarna som omger den sexfiliga motorvägen, och som sträcker sig upp mot olika typer av bullerskydd i trä eller betong, har det här och där växt fram små kåkstäder. Det är skjul byggda av brädlappar, kartonger och skivor av alla slag. På utsidan hänger ibland mattor, det ryker ur små skorsstenar som ser ut att vara byggda av konservburkar. De papperslösas eget samhälle. Här finns många romer, vars bostäder franska staten bulldozat ner och bränt upp – för att bli av med romerna. Bakom bullerplanken pågår samtidigt en nedmontering av överjävligt fula 1970-tals hus ibland så höga som fyrtio våningar. Känns sjukt att å ena sidan se hur man river misslyckade bostadsprojekt i problemförorter men å andra sidan tvingar man andra att bo i ett pappskjul mitt i motorvägen. Världens baksida.

 

 

Kommentera