Promenera mera

onsdag, 13 februari, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Stress är för många tyvärr ingen obekant känsla. För många är den en daglig bekant. Stressen fungerar som ett filter på en strålkastare. Allt vi ser och upplever blir färgat av stressen. Ska vi acceptera en sån efterhängsen typ? Som ger oss ohälsosam hjärtklappning, får oss att snäsa till nära och kära, och fyller oss med en känsla av otillräcklighet? Självklart inte.

 

En väg till en mer stressfri tillvaro är promenaden. Kanke låter löjligt enkelt. Och det är det också. Naturligtvis råder ingen promenad i världen, hur lång och trevlig den än må vara, bot på det som ligger till grund för stressen. Men en promenad hjälper till att hantera stressen, och i längden minska den. Hur kommer det sig då, att något så enkelt som en promenad är en bra anti-stress-behandling? Jo, vid fysisk ansträngning så utsöndras “lyckohormonet” endorfin. Samtidigt så gör sig kroppen av med “stresshormonen” adrenalin och noradrenalin. Ett må-bra-känsla infinner sig. En promenad åstadkommer precis det, och tillskillnad mot en svettig timme på gymmet (som ju förstås åstadkommer samma sak), så är promenaden gratis och kräver varken förkunskaper eller någon särskild utrustning. Dessutom är den pratvänlig, om man skulle vilja ha sällskap. Enklare kan det inte bli.

Personligen föredrar jag att promenera under mörka höstkvällar. Då lyser husfönstren som luckor i en adventskalender. Fantasin om vad som händer i de olika rummen, somliga blåflimrande av tv:ns sken, andra upplysta som en operationssal, sätts genast igång. Fantasin kan vara ett rätt trevligt sällskap.

Hur långt räcker ett wienerbröd? En lågintensiv motion som promenerandet är för med sig en mängd goda effekter. Den motverkar hjärt- och kärlsjukdomar och åldersdiabetes, samt förbränner fett. Räkna med att du blir av med ungefär 50 kalorier per kilometer. Okej, det är inga jättesiffror. Fast jämfört med en kväll i soffan, zappandes framför tv:n, så är det en hel del. För att bli av med ett wienerbröd behöver du tillrättalägga sex kilometer. Men kom ihåg, ger du dig ut på en fettförbrännings ronda, så räknas inte ett sakta strosande framför skyltfönster. Du ska promenera så att du blir varm, raskare tempo behövs inte.

Klara färdiga gå! Har du svårt att komma igång med promenerandet så börja mjukt. En halvtimme räcker. Och promenaden behöver inte vara förlagd till särskilt natursköna områden. Det är fullt tillräckligt med det som finns utanför dörren. Är stressen så pass närvarande att du har svårt att varva ned på kvällen, så är sväng före sängdags en bra idé.

Tillbehör för proffs-promeneraren:

  • Bra skor förstås. Välj en smidig och stadig modell med bra stötdämpare i sulan och som ger efter mer på ovansidan för fotens rörelser än en vanlig joggingsko.
  • En stegräknare håller koll på hur långt du gått och hur många steg du tagit. Låt den inte bli en stressfaktor dock!
  • En pulsmätare hjälper dig att hålla rätt tempo.Det optimala promenadtempot ska ge dig en puls på 60-80 procent av din maxpuls. Är du för sölig eller snabb, varnar pulsmätaren med ett pip. Maxpulsen för en trettiofemåring ligger ungefär på 185. För varje fem-års period uppåt drar du bort fem slag. För varje femårsperiod bakåt, adderar du fem slag.
  • Storstadssemester? Köp en guidebok fylld av promenadtips och glöm inte vettiga skor.

 

Email this to someoneShare on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+

Kommentera

Lästips

La Grande Epicerie

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 30 april, 2014

Ut ur garderoben, del 2.

av Karina Ericsson Wärn fredag, 24 augusti, 2012

Aftonväskan

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 9 juli, 2014

Måttbandet

av Karina Ericsson Wärn söndag, 21 juli, 2013

Läsarbrev om ny stil

av Karina Ericsson Wärn söndag, 18 oktober, 2015

När bistron kom till Paris

av Karina Ericsson Wärn söndag, 13 oktober, 2013

Stuprör

av Karina Ericsson Wärn söndag, 6 oktober, 2013

Capribyxan

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 5 juni, 2013

Luvtröjan

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 26 mars, 2014

Haute couture, del 1.

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 6 mars, 2013
Bläddra i arkivet